Avslöjad rasism

Begreppet rasism definieras oftast som en ideologi baserad på att det finns olika raser som kännetecknas av vissa egenskaper. Skillnaden mellan egenskaperna motiverar sedan att man ger människor olika möjligheter och rättigheter.

Författaren Jonas Hassen Khemiri med flera använder begreppet strukturell rasism för att beskriva hur människor i handlingar diskriminerar mellan människor med olika etnisk bakgrund. Ledamoten i Svenska Akademin, Sture Lindén, är en av flera som kritiserar begreppet ”strukturell rasism” eftersom den inte baseras på en ideologi. Nationalencyklopedin föreslår att man skall använda främlingsfientlighet för diskriminering som inte grundas på rasideologi. En del har också reagerat kraftigt mot att Sverige beskrivs som ”rasistiskt” av de som använder uttrycket strukturell rasism.

Ekonomer talar om ”avslöjade preferenser” (revealed preferences) för att från en individs beteende härleda preferenserna. Denna kunskap om preferenser kan användas för att förutsäga beteenden eller påverka människors val.

Strukturell rasism innebär egentligen att människor beter sig som (om) de vore rasister.  Jag tycker i analogi med detta att begreppet ”avslöjad rasism” ofta vore mer relevant än främlingsfientlighet. Inte minst om Sverigedemokraterna. De blir gång på gång bli avslöjade med att bete sig rasistisk i ord och handling och inrymma påvisbara rasister. Men samtidigt vill de inte erkänna att de har en ideologi som är vare sig rasistisk eller främlingsfientlig. Det är dags att ta av Jimmy Åkessons slöja!

Erfarenheter från flera länder, nu senast Norge, visar också hur de ideologiska strukturerna i ytterlighetspartier tonas ner och att deras värderingar smyger sig in i andra respektabla partier. Om vi använder begreppet ”avslöjad rasism” skulle vi kanske vara mer på vår vakt mot sådana tendenser.