Jag vill bli TV-filmad på sjukhus!

TV-bolag får tittare genom att filma människor som kommer till akutmottagningar. Men sjukhusen har kritiserats för att inte värna om personlig integritet. JO har kritiserat förfarandet. Något landsting har reagerat och infört fotograferingsförbud. Ett annat har infört striktare regler. Man ber om medgivande från patienten som då inte får vara i chocktillstånd och de får ta tillbaka sitt medgivande ända fram till tillfället för sändning. Förutsättningen är väl att de lever då eller att rätten övergår till efterlevande?

Sjukhusen tycker att avtalen är ett bra och billigt sätt att marknadsföra verksamheten och yrkeskåren. Medier understryker, senast i radioprogrammet ”Medierna”, vikten av att granska sjukvården och vill slå vakt om avtalen och rätten att fotografera.

Själv har jag dålig erfarenhet av sjukvården. Men kanske behandlingen skulle kunnat bli bättre om jag fått ett filmteam omkring mig? I varje fall tror jag inte den hade blivit sämre. Så det hade nog varit bäst att ge tillåtelse och sedan dra tillbaka den. Men problemet är att alla inte blir erbjudna att bli filmade.

Kanske skulle man kunna teckna en privat försäkring som ger mig rätt att bli tillfrågad om att filmas av ett TV-bolag? Kanske kunde TV-bolagen sälja en sådan försäkring, genom dotterbolag? Ännu en ökad valfrihet!? Men det kan bli en dyr försäkring. Ett sätt att minska kostnaden vore att försäkringen bara infaller om jag inte, oavsett försäkringen, skulle ha kommit med i realityteve? Men blir det till sist en lönsam marknadsföring för sjukhusen om alla skall få samma uppmärksamhet?

Ja hur man än vänder sig så är ändan bak! Kanske någon social ingenjör är pigg på att räkna ut en lösning? Ett knep är väl att se till att priset på försäkringen blir så högt att inte alla försäkrar sig? Men hur blir det då med idén om granskning? Finns inte problemet med fiktiv granskning redan idag? Är programmen underhållning, pedagogisk sjukvårdsutbildning eller förvanskning?