Vem kan utveckla Sveriges bästa äldreomsorg eller Sveriges bästa grundskola?
Det ligger nära till hands att tro att så många riskkapitalister investerat i privatiseringen av vård, skola och omsorg därför att det är lätt att tjäna mycket pengar. Det är också sannolikt alltför lättförtjänta pengar om man inte inkluderar kraven på att privatiseringen skall leda till bättre verksamheter med högre kvalitet och med lägre kostnader. För skattefinansierade, privat drivna verksamheter är det underförstått att eventuella ”övervinster” på något sätt skall gå tillbaka till kunderna eller till skattebetalarna och att normal avkastning på insatt kapital skall tillfalla ägarna. Dålig kvalitet, övervinster och skattefrihet är bara för mycket.
Enligt SNS´ rapport har det ännu inte kunnat konstateras att privatisering av äldreomsorg, vård eller skola lett till önskvärt resultat.
Det borde dock vara lättare för ett privat företag inom tex äldreomsorgen att utveckla en verksamhet med högre kvalitet till lägre kostnad än för en kommunalt driven enhet. Ett privat företag är inte geografiskt begränsad till en viss kommun utan kan vara ett växande företag inom hela Sverige. En större verksamhet har råd att bygga upp den kompetens som krävs för utvecklingen av kvaliteten i äldreomsorgen och för effektiviteten i verksamheten. Ett företag med tillväxt är normalt mer utvecklingskapabelt än ett företag utan tillväxt. Konkurrens är också allmänt sett bra för utveckling och kvalitet jämfört med kommunala monopol.
Frågan är om riskkapitalister såsom Caremas ägare kan utveckla Sveriges bästa äldreomsorg? Den kompetens som krävs för att förstå och utveckla kvalitet i äldreomsorg förefaller ligga långt från riskkapitalisters kompetens som oftast verka handla om belöningssystem och finansiell rapportering. Vad vet och förstår en riskmanager om hur man skapar en kultur för omsorg? Kan man som huvudägare av ett äldreomsorgsföretag driva det utan starkt engagemang för själva verksamheten?
Sökprofilen på de privata ägare, riskkapitalister eller andra typer av ägare, som skulle kunna utveckla Sveriges bästa äldreomsorg eller Sveriges bästa grundskola skulle kunna se ut så här:
- Brinner för verksamheten, förstår ”uppdraget”
- Förstår och ser vad ”bästa” skulle kunna vara, är visionär.
- Är bra på verksamhetsutveckling, vet hur man realisera drömmar.
- Är en van företagsbyggare, ser vilka stödjande och effektiva strukturer som behövs
- Kan kommunicera så att det hörs och känns
- Har kapital och förväntar sig att få normal avkastning på insatt kapital
Engagerade samtal om "Att bygga och återupprätta förtroende" fördes på Etikkollegiets vänkretsseminarium den 7 februari. Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström inledde med att öppet och personligt berätta om Röda Korsets förtroendekris och deras arbete med att på nytt erövra medlemmars och givares förtroende. Att trovärdighet är en förutsättning för förtroende var alla deltagare helt överens om och att detta är en överlevnadsfråga för alla organisationer idag.
Av Hans De Geer och Claes Trollestad (red.)
Jag har skrivit en artikel på Newsmill där jag pekar på att Caremaskandalen inte är den allvaligaste vanvården, för den ansvarar Socialstyrelsen och Livsmedelsverket: http://www.newsmill.se/artikel/2011/12/22/caremaskandalen-verskuggar-den-verkligt-allvarliga-vanv-rden
Jag kunde tyvärr inte vara med på seminariet om Caremas och andra riskbolags veksamhet, därför uppskattar jag blogginläggen från Elisabeth och Hans och kan, förstås, bara instämma i deras kloka synpunkter.
Tack och Gott Nytt År !
Kerstin Nordin